På vägen hem från Oslo satt jag på flygbussen och började tänka på Jimmie Åkessson. Jag försökte låta bli, men det gick inte. Sen började jag tänka på Vladimir Putin. Det ena ledde till det andra. Kanske hade jag läst för mycket i ”Kafkapaviljongen” av Tony Samuelsson, eller också var det i efterdyningarna till att ha sett ”En duva satt på en gren och funderade på tillvaron” och den hemska scenen med Karl XII på en bar som dessa funderingar kom till. Ni som sett filmen vet vad jag menar. Den unge kungen rider in på en bar, och i ett förbjudet homoerotiskt ögonblick förälskar han sig i den unge bartendern, samtidigt som hans soldater vrålar: ”Alla kvinnor ut ur lokalen! Alla kvinnor ut…