IMG_2938Vissa böcker tillhör den där kategorin böcker som ger outplånliga spår. Som öppnar världar. Just nu läser jag en sådan bok – Yuval Noah Hararis ”Homo Deus. A Brief History of Tomorrow” (Penguin). Den har inte kommit på svenska än, men kommer gissningsvis snart.

Jag var som många andra djupt fascinerad av hans förra massöversatta och bästsäljande ”Sapiens – en kort historik över mänskligheten”, där han beskrev människans utveckling genom årtusenden fram till idag. Uppföljaren handlar om framtiden.

Harari är historiker, och hans perspektiv är makroperspektiv. Jag tänker mig det hela som att han sitter som en spejare tusentals meter upp i luften och lik en superbildad sportkommentator beskriver spelet som pågår nere på jorden.  Nu erövras jorden av vetenskapen. Sedan kommer liberalismen, kommunismen, humanismen.  Pjäser förflyttas, mänskligheten får nya och allt djärvare mål. Djuren trängs undan eller domesticeras.

Vi gör oss allt mer till våra egna gudar, menar Harari. Idag kan vi allt som hörde till gudars liv i antiken: vi flyger kors och tvärs utan problem, vi botar sjukdomar, vi kommunicerar över hela jorden. Nästa steg är att söka odödlighet och evigt unga kroppar. Är vi på väg dit?

Kanske. Men på väg mot evighetens rike riskerar vi en hel del, menar han. Ta bara det här med djuren. Vilda djur är snart helt utplånade – bara tio procent av stora däggdjur är idag vilda. Resten är domesticerade, eller är människor, skriver han.

En annan sak vi förlorat är meningen. Meningen med alltihopa. Människor som levde under andra tider led mer, men de trodde på en mening med lidandet. De ingick i någon sorts plan: kungens, religionens, klanens. Idag har vi förhandlat bort meningen mot makt, skriver han.

Tänkvärt. Hisnande. Harari skriver att humanismen är dagens religion: människan är alltings mått.

Jag har inte kommit till slutet i boken än. Vet inte riktigt om jag vill veta hur Harari tror att det hela slutar. Men jag får väl ta till mig hans ord i inledningen, om att endast om vi diskuterar på djupet vad framtiden kan komma att föra med sig, är vi i stånd att ändra en riktning som känns illavarslande.