Jesuitpatern Dominik Terstriep presenterade Etty Hillesums författarskap på releasefest för sin bok om henne nyligen i St.Eugenia i Stockholm.

Jesuitpatern Dominik Terstriep presenterade Etty Hillesums författarskap på releasefest för sin bok om henne nyligen i St.Eugenia i Stockholm.

Hon är judinna, feminist, politisk aktivist, författare, gudssökare, motståndskvinna, idealist och Förintelseoffer – och samtidigt låter hon sig inte fångas ens av alla dessa beskrivningar.

Jag hade bara hört namnet Etty Hillesum innan jag för ett par veckor sedan var på bokrelease för jesuitpatern Dominik Terstrieps ”Etty Hillesum – liv -tankar- tolkning” (Artos).

Men efter att ha hört Dominik berätta om sin bok och om Etty Hillesums liv och skrivande blev jag så där nästan nyförälskat nyfiken på henne. Varför har jag inte läst henne tidigare? Nu bara måste jag!

Etty Hillesum var en intellektuell ung kvinna, som levde i Nederländerna under tiden för Förintelsen. Hon levde ett för denna tid ovanligt fritt och självständigt kvinnoliv, och hon hade flera intensiva kärleksrelationer. Hon hade också författarambitioner. Hon skrev dagbok och brev under denna tid fylld av hat och förtryck – en dagbok som handlar om kärleksrelationer, om psykoterapi, om gudsmöten, om naturen, om vistelsen i Westerbork och i Auschwitz, där hon till sist mördades (troligen 1943). Hennes dagböcker kom ut första gången på svenska först 1983.

Det är fascinerande att följa Etty Hillesum i spåren genom Dominik Terstrieps fina introduktion till hennes författarskap. I första delen av Terstrieps bok får vi en presentation av juridikstudenten och sökaren Etty Hillesum, i andra delen analyseras det mottagande Hillesums texter fått i Sverige – och varför det dröjt ända fram tills i dag innan hennes dagböcker och brev riktigt har fått den plats de förtjänar.

Kanske, menar Dominik Terstriep, och citerar författaren Anita Goldman, fanns det något i Hillesums nära och så småningom nästan uppslukande kärleksrelation till Gud, som inte gick ihop med attityden ”i en nation som bekänner sig till en sval postlutheransk sekularism”.

Kanske, tänker jag själv, handlar det också om den gudsbild som Etty Hillesum verkar ha haft: en gudsbild bortom trånga ideologiska skygglappar och heller inte förankrad i varken synagoga eller kyrka (även om hon förstås genom uppväxten fått ta del av den judiskt-kristna världsbilden). Hennes föräldrar var sekulariserade judar, och kyrkan hade hon ingen kontakt med (dock kom hon senare att läsa Bibeln flitigt).

Hennes Gud verkar framför allt ha varit en delaktighetens och kärlekens Gud, en Gud verksam i vardagen, bland lidande människor (men också i de jasminer Etty Hillesum älskade). Hennes Gud var närhetens Gud, en Gud hon fann i sitt privata sökande och som hon en dag märkte att hon ville falla på knä inför.

Hon såg också Gud som en behövande – kanske även svag – Gud: vi människor måste hjälpa till, Gud behöver att vi upplåter rum, att vi blir hans medskapare. En superintressant tanke som jag vill läsa mer om. Hur förhåller sig denna tanke till vår ide´om en allsmäktig Gud och till teodice´-problemet?

Etty Hillesum tog aldrig avstånd från sin judiskhet, men hon inspirerades också av Bibeln och framför allt av Jesu Bergspredikan. Själv predikade hon oavbrutet ända fram till slutet om att inte möta hat med hat, och hon önskade vara ett ”tänkande hjärta” mitt i transitlägret Westerbork.

Det sista livstecknet från Etty Hillesum kommer efter att hon – frivilligt, hon hade kunnat fly – går på tåget som ska föra henne och hennes familj till Auschwitz. Där skriver hon ett brevkort, citerar Bibeln och säger: ”Herren är min fristad”.

Jag har med all säkerhet bara lyckats fånga några få aspekter av den rika personlighet som Dominik Terstriep fint mejslar fram i sin bok. Det är just detta, att Etty Hillesum är på en gång intensiv, fascinerande, och undflyende, som gör att man absolut vill veta mer. ”Etty Hillesum – liv – tankar- folkning” är som en dörr som öppnas till ett stort, spännande universum.

För dig som blir nyfiken: Etty Hillesums texter finns på svenska i översättning av Britta Dahlman och Olov Hyllienmark: ”Dagböcker och brev i urval” (Faethon)

Om man vill läsa hela verket finns detta utgivet på engelska: Etty Hillesum: The Complete Works 1941-1943 (Maastricht, Shaker Verlag).